Årets folkhälsokommun.

Ansök till årets folkhälsokommun 2019 här!

År 2009 utlyste SFFF för första gången tävlingen Årets folkhälsokommun.  En fråga som infinner sig är självfallet om det är möjligt att tävla i folkhälsa? Det går inte om man vill mäta folkhälsoeffekter av sina insatser. För att mäta resultat krävs en mycket mera vet­enskaplig uppföljning.  Årets folkhälsokommun granskar folkhälsoarbetet på organisa­tionsnivå och bedömer i vilken grad det kan ses som strategiskt och systematisk. 

Kriterier för årets Folkhälsokommun

 

Kriterier för årets folkhälsokommun

1. Finns folkhälsofrågorna på strategisk nivå? Är det frågor som ägs av kommun- eller landstings/regionstyrelsen? Är det till exempel  kommunstyrelsens ordförande som är ordförande i ett eventuellt folkhälsoråd? 

2. Har ni startat arbetet med kartläggning och gjort en analys av kommunens folkhälsoutmaningar?
3. Finns tydligt formulerade och politiskt antagna mål beslutade av fullmäktige? Hur anknyter dessa till det nationella folkhälsomålet och de elva målområdena?
4. Är målen tydliga när det gäller jämlikhet och jämställdhet i hälsan, och verkar ni för utjämning? Vilka är till exempel de fem viktigaste insatserna för att främja en mer jämlik hälsa?

5. Arbetar ni med den "onödiga ohälsan" d v s hälsan bland de med funktionsnedsättning?
6. Finns folkhälsofrågorna med i ledningsgruppens ordinarie arbete? Var är frågorna placerade i tjänstemannaorganisationen?

7. Vilka redskap används i det politiska arbetet, till exempel folkhälsorapport, välfärdsbokslut och hälsokonsekvensbedömningar?
8. Vilka resultat har uppnåtts när det gäller att främja en bättre och jämlikare hälsa och reducera olika hälsorisker?
9. Har ni någon form av folkhälsoråd, välfärdsråd eller motsvarande, och var finns det i organisationen? Hur är det sammansatt, hur ser uppdraget ut och hur arbetar det?
10. Hur är folkhälsoarbetets strategiska betydelse förankrat i ordinarie nämnder för till exempel socialtjänst, skola, samhällsplanering, kultur och fritid?
11. Hur får ni in folkhälsoarbetet i planeringsprocessen med verksamhetsplan, budget och verksamhetsberättelse och ekonomisk årsrapport?
12. Hur ser sambandet ut mellan långsiktig hållbar utveckling, folkhälsa och näringslivsfrågor i kommunen? Anses det vara viktigt för utveckling och tillväxt?
13. Har ni anställd/a som samordnar folkhälsoarbetet och som arbetar på en strategisk nivå nära kommunstyrelsen och kommundirektören? Har den/de folkhälsovetenskaplig utbildning?
14. Hur följs folkhälsoinsatser upp? Redovisar till exempel alla nämnder och styrelser sina insatser?
15. Har ni bra metoder för utvärdering av insatserna och för politisk uppföljning? Tillämpar ni dem?
16. Har ni påtagliga och utvärderade resultat av folkhälsoinsatser som ni kan redovisa?
17. Satsar ni både på individer, grupper och på stödjande strukturer?
18. Hur har det civila samhället – den ideella sektorn – och näringslivet involverats i folkhälsoarbetet?
19. Samverkar kommunen nära med landstinget/regionen (eller tvärtom) eller med högskola/universitet, och i så fall på vilket sätt? Beskriv samverkansformerna!
20. Har politiker deltagit i Svensk Förening För Folkhälsoarbetes politikerutbildning - Folkhälsa är politik - eller någon annan utbildning där enbart politiker är målgrupp?

21. Anser ni att ni på en rimlig nivå når upp till samhällets mål om att skapa samhälleliga förutsättningar lika hälsa för hela befolkningen?

 


Har du frågor om Årets folkhälsokommun? Skicka din fråga till oss på folkhalsoarbete.sfff@gmail.com eller använd formuläret nedan.